Att ha bakisångest handlar inte om att man mår dåligt dagen efter på grund av alkoholen. Det handlar om att man varit ute och lådsaskonverserat med en drös människor som innefattar ungefär:

"men tjaaaaaaaaaaaaaa!!!!! läget?" (egentligen bryr man sig inte utan mest som en artighetsfras)
"braa fan!!!! (även om man brytit fem revben, mormor avlidit och blivit dumpad från en 5-årigt förhållande) själv då?" 

Oftast hör man itne svaret för att man passerar för fort eller också för att musiken är för hög. Ibland står man kvar och har innehållslösa konverationer och skrattar när man tror det passar.

Frågar man sedan dessa personer idag vad de pratade om blir de tysta, intensivfunderar och svarar efter en sekund eller två "det var något om... fan, jag vet inte". Här någonstans börjar bakisångesten smyga sig på.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0