anniemed

idag har varit dagen med nästan stort D, bara nästan.
och jag har varit glad exakt hela dagen, jag var glad när alarmet slog igång imorse, när jag kom på att jag hade glömt en tröja i lägenheter, fast jag redan var nere i tunnelbanan. inget har stoppat mej idag känns det som. lyckan har verkligen stigit i mej, och det var länge sen jag kände såhär.
idag har jag tilloch med kunna tänka mej förlåta folk eller höra av mej till folk som inte ens är värda att tänkas på på "vanliga" dagar, jag blev inte ens putt när jag satt på toa på hedbergs och läste på lappan, - vänlig säg till när papper är slut-. som jag läser varje gång jag sitter på den toan, och gissa, denna gång var det min tur, ingen hade sagt till och det fanns inget papper, grattis. men inte blev jag putt för det, glad som en ärta stutsade jag ut från toan., idag har det varit en sån där dag då man vill ringa eller träffa alla sina nära och kära och säga hur mycket man verkligen uppskattar dom och älskar dom. och tro mej, jag har verkligen tagit vara på denna dag, och den är fortfarande inte slut. detta måste ju sluta bra?. bra jobbat 50öringen, bra!